Konferensprogram

Inledning

Internet i Sverige?

Under det inledande seminariet analyseras Internet av Generaldirektör Nils Gunnar Billinger, Post- och Telestyrelsen. Han ger sin syn utgående från den svenska statens roll i förvaltningen och vidareutvecklingen av Internet. PTS kommer också att redovisa den senaste kartläggningen över hur långt bredbandsutbyggnaden har kommit i Sverige och hur den kan påverka den regionala utvecklingen.

Tending the commons

The Internet is, architecturally and operationally, a "commons" - a region which is provided by corporations and network providers in which people do work. The tragedy of the commons is often all too apparent: people use it to accomplish their own goals and think nothing of the welfare of others that use it. This is increasingly problematic, as spam, viruses, and attacks crowd out useful traffic, and poor network and application designs make new application deployment difficult. We will consider architectural approaches to limiting these attacks and opening the way for new applications, making the commons available once again for new users.

Infrastruktur Politik

Hur gick det med våra drömmar om kommunikation till alla - alltid? Har de djärva visionerna omsatts i bleka förslag? Blir de offensiva satsningarna bara defensiva åtgärder? Blir riktig bredband till alla en lyx för några få? Billigt blir dyrt, dyrare, dyrast. Vad händer nu? Hur ska många olika aktörer tillsammans bygga en sammanhängande, öppen och framtidssäker IT-infrastruktur?

• Infrastruktur för ett pålitligt Internet
• Är du verkligen ansluten till Internet?
• Bevara ett Internet!

• Statens eller marknadens ansvar?
• Stadsbygd och landsbygd

• Hur ser processen ut?

• Vilka roller spelar olika parter?

IP-telefoni - när kommer genombrottet?

Idag konkurrerar IP-baserade lösningar med traditionella företagsväxlar. För publik fjärrtelefoni finns det nu också förväntningar om det kommersiella genombrottet. I detta seminarium belyser vi vilka tjänster och produkter som kan förväntas inom publik fjärrtelefoni. Vi tar även upp de regulatoriska problem som detta kan medföra.

• IP-telefoni med SIP
• Ändpunktsignalering i NATade nät
• Nya tjänster

• Gammalt - men ändå helt nytt
• (Des)integration - fast telefoni, mobiltelefoni, IP-telefoni
• Nya tjänster och andra önskedrömmar
• Konsumenterna, inte företagen, kommer att ta täten!

• Vilka krav ställer telelagen när det gäller IP-telefoni?
• Vad har PTS för roll när det gäller IP-telefoni?

Abuse

Vi kan inte blunda för att Internets funktioner och möjligheter även missbrukas. Missbruket tar sig olika former, så som spam, förtal, bedrägerier, obehörig nyttjande och åtkomst. Syftet med detta seminarium är att få en bild av problemet och vad som görs för att stävja detta.

• Beskrivning av verksamheten
• Ärendetyper och åtgärder
• Trender

• Vem ansvarar för innehållet?
• Kan jag begränsa mitt ansvar?
• Vad händer om jag gör fel?

• Desinformation, reellt hot eller överdriven rädsla?
• Fritt fram för förfalskare
• En hacker i processystemet

Infrastruktur Praktik

Kommunernas och länsstyrelsernas engagemang är en viktig framgångsfaktor i att uppnå målet, en framtidssäker IT-infrastruktur. Erfarenheter från våren 2002 visar att komplexiteten i bredbandsfrågorna är större än många tror. Kommunerna behöver tid på sig att analysera sina egna förutsättningar och utarbeta de strategier som krävs för att få fart på utbyggnaden. En viktig ingrediens i detta är samspelet med och mellan olika aktörer, kommuner, nätägare, operatörer. Under seminariet presenteras en aktuell beskrivning av hur det går i några olika projekt ute i landet.

• Bakgrund och framtid
• Affärsmodellen som välte - lodrät blir vågrät.
• Bredbandsbörsen, handel med MBIS (MBit I Stockholm), vad händer med priserna vid konkurrens...
• Nya och smalare tjänster förutsätter konkurrensneutrala nät.

• Malmö i korthet
• Bakgrund till bredbandssatsningen
• Situationen idag
• Framtiden

• Arbetsmodell
• Finansiering
• Upphandling
• Kommunens roll

• Ett länsomfattande arbete i syfte att få IT-capacitet i Kalmar län
• Offentliga sektorn är lokomotivet
• Kommunen och landstinget borgar för att företagen och hushållen kan anslutats till nätet

IETF-rapportering

IETF, Internet Engineering Task Force, är det forum som arbetar med med att utveckla de kommunikationsprotokoll som utgör Internet. I detta seminarium kommer två av IETF:s Area Directors att redogöra för det arbete som bedrivs just nu inom deras respektive areor. Arbetet inom IETF är uppdelat i sju olika areor för närvarande.

• IP-over-Foo
• MIBS (for Foo)
• IP(v6) [ICMP, Mobile IP, nemo]
• Host to router interaction [IPv6, magma, pana, send]
• Node configuration [dhc, zeroconf]
• DNS

• (Gemensamma nämnare för DNSSEC, Mobile IPv6, DHCP, SeND, zeroconf, magma)
• Hotanalys
• Verktygslådan [IPsec, TLS, ...]
• PKI infrastruktur vs. ingen infrastruktur
• Crypto -> key management -> trust issues -> reputation based approaches?

• Are we building Single Points of failure into the architecture?
• (NAT, ALG?, DHCP server?, Mobile IP Home Agents?, AAA?)

• Instant Messaging and Presence (IMPP)
• Registry-Registrar Protocol
• Calendar
• LDAP
• IMAP
• "The Web"
• Naming mechanisms
• Other groups exists; fax, messaging, ...

IT- och Internetsäkerhet i Sverige

Tillgängligheten till IT och Internet är idag avgörande för hela det svenska samhället. För att trygga tillgången görs nu satsningar från statens sida. De tre myndigheter Krisberedskapsmyndigheten, Post- och telestyrelsen (PTS) och Försvarets Radioanstalt (FRA) har viktiga roller och kan ses som hörnpelarna i statens satsning. Under seminariet presenterar de sina nya roller och uppgifter för att möta hoten.

• Ett nytt krishanteringssystem
• Hot och risker
• Problem och möjligheter
• Samförstånd och samverkan

• PTS ambition ang IT säkerhetsincidenter
• Samverkan med omvärlden
• Vad ska uppnås 2003?
• Framgångsfaktorer

Infrastruktur Teknik

För att undvika risken att under en lång tid ha isolerade - och måttligt användbara - bredbandsöar utan koppling till varandra behövs modeller och tekniker för hur varje användare fritt ska kunna välja mellan olika operatörer och tjänster och alltid erhålla goda prestanda, oavsett var i landet denne befinner sig. Ett heltäckande bredbandsnät över hela landet är en viktig förutsättning för att kunna skapa konkurrens mellan operatörer. Det är också en möjlighet att skapa utrymme för många olika accessformer och informationstjänster. Under seminariet ger vi några chansen att belysa tekniska åtgärder för att skapa operatörsneutralitet, konkurrensfrihet och icke-diskriminerande villkor.

• Trafikutveckling och content distribution på Internet
• Hur påverkar bredbandsnät trafikbilden?
• Exempel på existerande lokala knutpunkter
• Krav på lokala knutpunkter

• Vad är peering?
• Vem påverkar det?
• Hur påverkar det Internet?

• Quality of Service
• Fläska på med bandbredd
• Vilket behövs, när, hur och varför?

WLAN

Trådlösa LAN har etablerat sig och blivit vardag. Det finns dock många frågor och tveksamheter runt denna teknik. Under seminariet belyser vi frågeställningar kring säkerhet, strålning och möjligheten till att bygga storskaliga lösningar. Att säkerheten är eftersatt är allmänt känt, men hur kan den förbättras? Är strålningen från WLAN skadlig? Vilka är problemen med att bygga större WLAN-nät?

• Antenner för lönsamma nätverk
• Vad kan man göra med antennteknik?
• Praktikfall; hotspot, last mile

• Typ av strålning och olika källor
• Hälsoeffekter
• Gränsvärden
• Exempel på exponering

• WLAN säkerhetsproblem
• Säkerhetsmekanismer inom WLAN
• WLAN design
• Sammanfattning och rekommendationer för säkerhet i WLAN

Användning och tillit till Internet

Internet har en snabb spridning. Trots det finns fortfarande ett motstånd hos många människor att handla och genomföra sina transaktioner på nätet. Är det för att de känner osäkerhet? Har de blivit brända? I detta seminarium tar vi upp hur tre tjänster, som är särskilt beroende av användarnas förtroende, behandlar tillitsfrågan i tjänsteutvecklingen och hur tilliten till Internettjänster skulle öka.

• Internetbanken - en av flera mötesplatser
• Snabb tillväxt - kunder, tjänster och affärer
• Internetbanken - en kanal, flera säkerhetsnivåer

• Varför satsar bankerna på ID-tjäster?
• Gemensam infrastruktur en förutsättning för säkra affärer på Internet
• Hur kan Bankernas ID-tjänst användas av konsumenter samt hos företag och myndigheter?

• Skapa en mognad för tjänsten hos medborgarna
• Bygga upp och bibehålla ett förtroende för tjänsten hos medborgarna
• Enkelt för medborgarna att nå och använda sig av tjänsten
• Vad händer framöver?

Accesstekniker - State of the Art

En styrka med Internetkommunikation är att det i princip går att kommunicera vilken information som helst över vilket fysiskt medium som helst, så länge det pratar IP. Ett sammanhängande nationellt fibernät skulle ta hand om transporten av information från avsändare till mottagare och mellan deras accesspunkter. För att nå fram till accesspunkten och transportnätet behöver användaren någon form av påfart, eller access. Inom detta område sker en hel del intressant teknikutveckling. Seminariet tar upp exempel på några av de hetaste trenderna just nu, och belyser prestanda, kostnader - för infrastrukturägaren, Internetoperatören, slutkunden. Mognadsgraden berörs också samt fördelar respektive nackdelar med den aktuella tekniken.

• Vilka tjänster ser vi i ett bredbandsnät?
• Säkerhet för operatörer, tjänsteleverantörer samt kunder
• Tillgänglighet / Redundans
• Framtidssäkerhet (investment protection)

• Vad är xDSL? Hur fungerar det egentligen?
• ADSL
• Tillgängliga xDSL-standarder och tekniker
• Framtidens xDSL

• WISP som riktar sig till massmarknaden i Stockholm
• Att bygga täckning inom tullarna så att, var man än befinner sig, det är inte mer än 2-3 kvarter till närmaste hotspot
• Test med 7 accesspunkter med täckning i Stockholmsområdet

Hälsotest av Internet

Möjligheten att testa servicenivån, kvalitén och robustheten hos Internet har varit begränsad. Nu görs dock ansträngningar för att finna verktyg och prova funktionen hos Internet. På kort tid har TP-test blivit en succé. Med TP-test kan genomströmningen mellan två punkter på Internet mätas. Ett liknande enkelt testprogram har efterlysts för att testa kvalitén hos DNS i Sverige. Under seminariet presenterar även PTS sitt arbete med att testa av robustheten hos Internet.

• Bandbreddsmätningar på Internet
• TPTEST historik och framtida utveckling

• Tillståndet av DNS
• Manuell eller automatisk kontroll?
• Vad skall kontrolleras i DNSen?
• Vem skall utföra kontrollen?

• Test av tillförlitligheten hos DNS
• Test av andra vitala funktioner

IDN, Internationaliserade domännamn

Under förutsättning av att IDN accepteras som en internationell standard, kan det redan till hösten vara möjligt att registrera domännamn innehållande å, ä och ö i .se-domänen. Det kommer då att bli ett bra komplement för företag, organisationer och privatpersoner som hittills varit hänvisade till omskrivningar med a-z.

Om allt vill sig väl kommer NIC-SE under Internetdagarna att berätta om de praktiska erfarenheterna kring hantering och användningen av Internationaliserade domännamn i .se-domänen.

• IDN problemställning
• Vilka delar av problemet som IDN tar sig an
• Identifierare och inte ord eller namn
• Det resulterande protokollet

• Vad är IDN?
• Hur fungerar IDN?
• Hur hanteras IDN i .SE?
• Vad behöver Ni tänka på?

• Praktiska erfarenheter från arbetet med Internationella domännamn under toppdomänen .se
• Praxis för IDN-domännamn
• Sunriceperiod för befintliga domännamnsinnehavare

Infostruktur

Informationen på Internet är strukturerad på ett sätt som gör den svårgripbar för den oinitierade. Den offentliga informationen på nätet skall vara tillgänglig för alla. Dessa två påståenden är inte förenliga, och vi måste få fram en lösning för att uppnå tillgänglighet för alla.

Hur utnyttjar vi den information vi har i våra bibliotek, arkiv, museer etc. i den virtuella utbildningen. Problemet gäller inte bara kulturinformation utan all den nätverksbaserade information som finns och kommer att finnas. Digitaliseringen av information kan komma att kosta oss milliarder, hur gör vi för att få valuta för dom pengarna ?

• Internet som mottagnings- och distributionskaj
• Lagerfunktionen - för råvaror, halvfabrikat och slutprodukter
• Produktionsprocesserna - fungerar nätverk som arbetsmiljö?
• Var har nätverksmästaren och - svarvaren gått i lära?

• IT-kommissionens handlingsprogram för breddtjänster, bred information och bredband.

• Vad gör vi med all inforamtion vi redan har?
• Hur kan vi skapa mervärden i denna?
• Exempel och förslag

• Strategisk investering eller kostnad?
• Systematisk hantering ger nya spelregler
• Samarbete mellan företag

Att bygga nät

För att möta de ökande trafikkraven måste Internet ständigt byggas ut. Detta ställer krav på användning av ny teknik och nya design principer. Under detta seminarium ges en inblick i modern nätdesign och hur nät byggs på den absolut högsta internationella nivån.

Föredraget hålls på engelska.

• Pop Design
• Backbone Design
• Routing
• Complexity Considerations

Ett nationellt ENUM-försök

Med ENUM kan vanliga telefonnummer (E.164) översättas till Internetbaserade adresser, för IP-telefoni, e-post, webb m m. Detta möjliggör utveckling av en rad nya Internetbaserade tjänster. Under PTS ledning ska ett nationellt ENUM-försök genomföras i samarbete med intresserade företag och organisationer. Här ges en lägesrapport från försöken.OA

• ENUM skapar nya värden
• Endast fantasin begränsar tillämpningarna
• Vad krävs för framgång?
• Hur ser värdekedjorna ut?

• Samtrafikens Holy Grail
• Konkret användning
• Optimera inter-connect trafik
• Låt kunden äga sin information!

• Vad ENUM är och inte är
• E.164 nummer och DNS
• NAPTR-poster och URI:er
• Var används ENUM?

• Ombud, Tier-1 Registry, DNS-operatörer, kunder, teleoperatörer, tjänsteoperatörer
• Validering av E.164-användare

• Behövs teleoperatören, kunden, telelagen, utveckling?

Video över Internet

Trots att multicast och video on demand inte alls fungerar i samma utsträckning som folk hoppades att det skulle göra för bara två år sedan lever de rörliga bilderna i både intranät, på Internet och i bredbandsöar. Nicklas Mattsson från Jarowskij inleder och visar exempel från när och fjärran och talar sig blå för den rörliga bildens förtjänster i interaktiv miljö. Tillsammans med en panel av andra innehållsexperter ges exempel på vad som fungerar och används redan idag och kanske kommer de i en avslutande paneldebatt in på vad som kommer att hända imorgon.

• Fördelar med rvrlg bild på Internet, intranät och i bredbandsmiljö. Praktiska exempel från när och fjärran, som fungerar.

• Rörliga bilder i företagskommunikation
• Internkommunikation
• Externkommunikation och marknadsföring
• Rappportresultat "Streaming i svenska företag"

• Hjärnkontoret. Ett exempel på hur TV-program kan leva på nätet
• Middagstipset. Exempel på menystyrd video för alla bandbredder
• Hemma och sagosajten. Två korta exempel på integrerad video
• Specialeffekter - Snart på en sajt nära dig!

Multihoming

Det har länge funnits ett önskemål från enskilda företag och organisationer om att kunna ansluta sig till flera olika Internetoperatörer samtidigt. En orsak är att man därigenom vill öka sin tillgänglighet mot Internet. Internettekniken har dock sina begränsningar, vilket inte minst visar sig för multihoming. Detta seminarium tar upp möjligheterna och problemen med multihoming och även vilka alternativ som står till buds.

• Varför behöver jag multihoming?
• Vilka alternativ har jag?
• Hur påverkar detta Internet?
• Hur gör jag det bäst?

• Förutsättningarna, om Nordnet Securities och dess nätlösning
• Kraven på lösningen
• Varför multihoming?
• Hur väl har det fungerat?

• Varför/Varför inte, skall ett företag vara multihomeanslutet?
• Vilka krav ställs på en multihomeanslutning?
• Vilka alternativ till multihoming finns?
• Scenarier för multihomeanslutning

Utveckling av DNS

Domännamnssystemet (DNS) är idag en väl utbyggd och fungerande distribuerad databas för adressering på Internet. Intresset för vidareutveckling av DNS är också mycket stort. Några av de viktigaste områdena är att kunna erbjuda möjligheter till att dynamiskt uppdatera DNS-information, förbättra säkerheten för den lagrade informationen och stoppa in helt nya informationstyper i DNS. Under seminariet berättar några av Sveriges mest välmeriterade DNS-experter om utvecklingsarbeten för DNS som bedrivs inom IETF.

• Varför alls uppdatera dynamiskt?
• Varför är detta svårt?
• Lösningsalternativ
• Kommer detta att bli vanligt?

• Arbetet inom IETF
• Programvaror
• DNSSEC i .se

Hur vi går vidare

Vi avslutar Internetdagarna 2002 med en framtidsvision och en uppmaning till vad som bör göras nu! För att lägga grunden för detta utgår vi från de historiska erfarenheterna om infrastrukturer, där det finns många slående paralleller till dagens utveckling inom IT-området hos tidigare infrastrukturers framväxt.

• Vad kan det förflutna lära oss om IT, nätverkssamhället och framtiden?

• Vad behöver vi göra för att framtiden ska komma?