• Översiktsprogram
• Onsdagen den 17:e och Torsdagen den 18:e.
• Inbjudan, Medarrangörer, Press, Studenterbjudande

INFRASTRUKTUR

SÄKERHET

ANVÄNDNING

Många större organisationer behöver fatta ett strategiskt val av nätteknik för sina backbone-nät Här fokuserar vi oss på två tekniker med framtiden för sig; Resilient Packet Ring (RPR) och 10 Gigabit Ethernet (10GbE). Syftet är att belysa respektive tekniks för- och nackdelar samt att ge exempel på när, var och hur det är lämpligt att använda dem.

gemensam presentation,
bild (1,9MB) och ljud (17MB)

Jämförelse av teknikerna Talare: Lars Hansson, Cisco

• Kort genomgång av de båda teknikerna
• Skillnader och likheter
• Vad är styrkan i resp. teknik?

Hur bygga nät? Talare: Stefan Lindeberg

• Möjligheter och begränsningar
• Kända fallgropar 
• Praktikfall
  - Erfarenheter från verkligheten

DNSSEC utvecklas för att förhindra manipulation av DNS-information. Därutöver diskuteras möjligheten att använda DNSSEC för att hanteringen av godtyckliga certifikat. För att förverkliga en DNSSEC-tjänst krävs att både tekniken och administrationen utvecklas. I detta seminarium presenteras läget för DNSSEC av representanter för .SE.

Tekniken och standarden Talare: Jakob Schlyter, CR&T bild & ljud (7,5MB)

• DNSSEC som del av en PKI
• Utveckling av applikationer med stöd för DNSSEC
• Demonstration av certifikat uppslagning med hjälp av DNS
• Status på arbetet inom IETF
• Rapport från internationella workshops
• BIND och DNSSEC

En DNSSEC-tjänst i praktiken
Talare: Ilja Hallberg, Regexp AB
bild & ljud (9,4MB)

• Säkerheten i DNSSEC, hur skapar man förtroende?
• Vem gör vad; kunder, DNS-operatörer, ombud, registry
• Hantering av juridik, administration och kryptonycklar
• Internationellt samarbete för drift av en DNSSEC-tjänst
• Alla kan delta i sigz.net

Önskemålen om att införa IPv6 har blivit allt fler på senare tid. Inte minst har detta hörts från nya tillämpningsområden, t ex för att tillgodose mobilterminalers behov av IP-adresser. Förutom att erbjuda en större adressrymd, har man i IPv6 försökt baka in andra funktioner, så som möjlighet till att enkelt omnumrera hela nät. I detta seminarium försöker vi finna ut vilka erfarenheter och planer som finns kring IPv6.

Att implementera IPv6 i hårdvara Talare: Thomas Eklund, Xelerated bild & ljud (5,2MB)

• Hur IPv6 kan realiseras i HW
• Prestandaaspekter och andra vinster
• Vilka problem som kvarstår
• Fortsatta målsättningar

IPv6 i mobila nät
Talare: Conny Larsson, Ericson

• Om användningen av IPv6 i mobila nät
• Erfarenheter så långt av IPv6
• Hur färdigt IPv6 är och vad som återstår att göra

DNS och IPv6 Talare: Johan Ihrén, Autonomica

• Varför behövs det så mycket ny komplexitet?
• Stöd för omnumrering
• Hur förenar vi namnrymderna för v4 och v6?
• AAAA och/eller A6 poster
• För- och nackdelar med bitsträngar

En publik IPv6-tjänst Talare: Mattias Lignell, Skanova Networks, S-Lab ljud (4,3MB)

• Telia/Skanovas första IPv6-tjänst
• Men varför IPv6?
• Vår strategi för nätbyggnad
• Kända problemområden och dess möjligheter

Snart har vi nästa generations mobilnät med mobilt Internet här, men frågorna är många. Hur ska det ske, hur går utbyggnaden och vilka mobila tjänster kan förväntas? Med detta seminarium försöker vi få en djupare insyn i ämnet.

Först om hur de mobila näten kommer att byggas och integreras med det befintliga Internet. Därefter får vi höra om utbyggnaden och slutligen något om mobila tjänster.

Uppbyggnad och design av 3G-nät Talare: Mats Nilsson, Ericsson bilderna: del 1 (0,1MB) del 2 (0,2MB) del 3 (1,1MB) och ljudet (8,3MB)

• Ett 3G-näts uppbyggnad
• Rollen för IP i ett mobilnät
• Tidplaner

Utbyggnaden i Sverige Talare: Magnus Axelsson, PTS bild & ljud (6,4MB)

• Hur utbyggnaden går ute i landet
• Allmänt om tjänsteutvecklingen

Användning av 3G
Talare: Greger Berg, Ericsson
bild

• Vilka är de mobila tjänsterna??
• När, var och hur kommer de?

Cyberspace snabba utveckling kräver snabba lösningar på de konflikter som uppstår mellan parter. Vanliga domstolar anses ofta för dyra och långsamma för att klara dessa krav. Alternativa tvistlösningsmetoder diskuteras därför alltmer. Inom domännamnsrymden har redan dessa lösningar prövats, dels genom den av ICANN introducerade så kallade UDRP, dels genom olika nationella lösningar. Om .SE skall möta de krav som ett öppnare domännamnssystem kräver bör en tvistlösningsmekanism även införas i det Svenska domännamnssystemet. Vad finns för nationella problemställningar att ta hänsyn till i sådant fall och vad kan vi lära av vår omvärld?

Experience of the UDRP
Talare: Catherine Regnier, WIPO
bilderna.

• What is the Uniform Dispute Resolution Policy (UDRP) and when does it apply?
• WIPO's experience of the UDRP
• The outcome of the Wipo 2 process

The UK experience
Talare: Emily Taylor, Nominet
bild & ljud (7MB)

• Experience of the present Alternative Dispute Resolution (ADR)
• Why UK did introduce a own ADR
• Introduction of the new ADR

Tänkbar tvistlösning för .SE
Talare: Tomas Norström, NÖD /Stockholms tingsrätt
ljud (3,7MB)

• Behov och förutsättningar för tvistlösning för .se
• Ett tänkbart framtida system för .se

Debattledare: Anne-Marie Eklund Löwinder, IT- kommissionen

År 1997 överlämnade Statskontoret den s.k. Internetutredningen till regeringen. I den slog man fast att IP-arkitekturen och Internet kommer att vara den dominerande infrastrukturen för elektronisk kommunikation, och att samhället behöver lägga lika stor vikt vid Internet som hittills lagts vid det allmänna telefonnätet. IT-kommissionen föreslog 1998 utbyggnaden av en nationell fiberinfrastruktur med syfte att skapa en framtidssäker IT-infrastruktur för Sverige. Även om kursen inte är spikrak så kanske vi är på väg i den riktningen.

Utgående från dessa förutsättningar vill vi under seminariet blicka framåt och formulera de insatser som behöver göras för Internets vidareutveckling. Vad är det som står på tur att bearbetas? Vilka möjligheter respektive svårigheter står vi inför?

Jakten på den osynliga ponnyn
Talare: Ola Larsmo, Författare

Användarorientering
Talare: Ola Vettergren, Dataföreningen

Död åt revolutionen
Talare: Mikael Pawlo, Lindahl

Mediabranschens digitala dilemma
Talare: Nicklas Mattson, Jarowskij Media

Vilka är de tekniska möjligheterna?
Talare: Peter Nõu, Snowcrach

Standardisering
Talare: Lars-Johan Liman, Autonomica

Internet har haft en tillväxt som inte ens de mest optimistiska hade kunnat ana. Protokollen har visat sig skala fantastiskt väl, men det finns dock begränsningar som vi nu börjar bli varse. En av de största uppgifterna inför Internets framtid är att lösa routing- problematiken. Detta seminarium kommer att diskutera detta problem och tänkbara framtidslösningar.

Skalnings- problemet Talare: Harald Alvestrand, ordförande för IETF bild (0,6MB) & ljud (7,2MB)

• Vad problemet egentligen består i
• Andra skalningsfaktorer än antalet adresser

Den svenska växtvärken Talare: Hans Wallberg, vd Netnod AB bild (0,3MB) & ljud (3,1MB)

• Vilka skalningsproblem har vi stött på i Sverige?
• Har vi märkt någon trång sektor?

IRTF routing research group Talare: Sean Doran, IRTF routing research group chair ljud (9,7MB)

• What are the problems?
• Can the problems be solved in time?
• Can we see solutions to all the known problems?

Hundraprocentig säkerhet är en illusion medan snabb och effektiv hantering av IT-incidenter, dvs.IT-relaterade säkerhetsincidenter, har blivit lika viktigt som snabb och effektiv hantering av andra typer av säkerhetsincidenter, t ex vid inbrott eller brand. Incidenthantering är ett av de mer strategiska verktygen när det gäller. Men vem ska göra vad - och hur gör man?

Hantering av incidenter
Talare: Anders Beckman, Prevas AB

• Lokal incidenthantering
• Omvärldsbevakning
• Security Intelligence
• Aktörer
• Kostnad och effektivitet

Erfarenheter från IRT-verksamhet

Talare: Einar Hillbom, Umeå Universitet
bild

• Olika typer av datasäkerhetsproblem vid universitetet
• IRT-gruppens organisation och befogenheter
• Hantering av olika typer av incidenter
• Övervakningsmetoder
• Samarbete med SUNET-CERT

Polisens behov
Talare: Bengt Angefält, Polismyndigheten

• Det polisiära läget
• Att tänka på inför en eventuell polisanmälan

Utvecklingen av trådlösa LAN går snabbt och ger oss många nya möjligheter. Idag finns ett rikligt produktutbud baserat på standarden IEEE 802.11b. Allt tyder på att det kommer bli en mycket populär teknik med stor spridning, men det finns dock begränsningar som behöver beaktas. Under seminariet belyses möjligheter och begränsningar med 802.11b-baserade nät.

Vad är IEEE 802.11b?
Talare: Joakim Jardenberg, Infinit ljud (2,7MB)

• Begrepp
• Hur det fungerar och problem som finns

Fallstudie från ICANN och INET2001 Talare: Peter Nõu, Snowcrash ljud (2,8MB)

• Hur vi byggde nätet för ICANN och INET2001

IEEE 802.11b-säkerhet och "wardriving"
Talare: Daniel Seid och Dennis Bergström, Cap Gemini Ernst & Young
bild

• Den säkerhet och de svagheter som finns
• Vanliga fel vid installation
• Möjliga säkerhetsförbättringar
• Förbättringar i kommande versioner av IEEE 802.11b

IEEE 802.11b som basen i publika nät?
Talare: Joakim Nilsson, Telia Mobile

• Möjligheten att erbjuda publika tjänster med IEEE 802.11b

Diskussion

• Hur moget är IEEE 802.11b, för hem, företag, publika nät?
• Hur allvarliga säkerhetsproblem finns?

Om vi skalar bort all hype så är Internet plattformen kring vilken vi ska bygga alla tänkbara produkter och tjänster. Sannolikt har vi möjligheter att revolutionera informationsintensiva branscher som finanssektorn, upplevelseindustrin, hälso-och sjukvården, utbildningen och den offentliga förvaltningen. I det avslutande seminariet presenteras några användningsområden inom Internetvärlden.

Internet utifrån ett samhällsperspektiv
Talare: Anders Johansson, PTS
bild & ljud (4,3MB)

Bo Jutner Peter Lindqvist

E-learning i praktiken Talare från Distans Strateg Sweden AB bild (1,5MB) & ljud (5MB) Praktiska erfarenheter Pedagogiska svårigheter och kvalitativa möjligheter Framtida utmaningar

Nätverksbaserade tjänster Talare: Christer Wik, CR&T bild & ljud (4MB) Vad nätbaserade tjänster är Hur nätbaserade tjänster kan användas Exempel från sjukvård, lås, båt, smarta hem etc